tillbaka till verkligheten

I måndags började jag om att jobba. Kändes ovant men också skönt att komma igång igen.
Övrigt är livet bra. Lite trist att det inte snöar, det jämngrå är tröttsamt för ögat.

Har inte drabbats av "den stora längtan efter jul" ännu. Kanske för att vi ännu inte vet var och hur och med vem vi ska fira julafton. Men Molly fick ett glädjeil igår då jag sa att vi skulle julpynta i helgen. Det blir nog jättebra. Och mysigt.

Julklappar verkar bli budgetvariant. Mycket hemsytt och egentillverkat. Kul att göra och förhoppningsvis ok att få.....

Håller tummarna för att Majken håller sig på benen. Hon hade lite febervarning igår men var på topp imorse. Själv är jag snuvig och lite rosslig. Men det hör väl till.

sista dagen i tystnad

Så har det snart gått en hel vecka sen operationen. Det har gått mycket bättre än jag kunde tro. Ikväll sitter jag framför symaskinen för sista kvällen utan att sjunga eller prata och filosoferar tyst för mig själv.

Positivt med att vara tyst:

1. Man upptäcker att vissa saker löser sig mkt bättre om man håller klaffen ( tala är silver tiga är guld) Speciellt med barnen.

2. Kreativiteten blomstrar. Jag jag syr, skriver, pysslar och tänker tankarna fullt ut.

3. Lyssnar mer på vad andra har att säga, fokuserar mindre på vad jag själv vill få sagt.

Säkert finns det mer som har varit bra, men jag känner mig väldigt nöjd med mig själv, det är baske mig inte tvärgjort att tystna som jag faktiskt fixat klart inom kort.

Sen återstår att vänja mig vid min nya stämma. ( låter dock INTE som Kalle Anka för er som undrar)

Nytt från Norah

Laddade nyss hem Norah Jones nya platta, " The Fall", till mobilen. Ska bli kul att höra! Har även gamle räven Robbies nya och The twiligth saga: New moon ( soundtrack) att lyssna till. Mycket musik= mkt glädje!

Melissa

Såhär dag 4 i tystnadens tecken var det dags för Melissa Horn konsert på Studio Acusticum.
Vad ska man säga när hela huvudet är fullt av ord?

Jag blir lite 16-17 igen när jag lyssnar på henne. På ett bra sätt. Och fin var hon. Långt brunt hår och vacker stämma. Låtarna lät som dom gör på skivan och det gjorde inget. Jag blev inte uttråkad ( vilket jag har lätt för att bli) Kanske för att texterna får mig att associera till känslofyllda situationer i livet. Då får man liksom fullt upp.

Tänker att jag nog gärna skulle lägga pussel och lyssna mer på sista skivan.
Tänker på att jag kanske skulle ta tag i mitt skrivandet på allvar ( speciellt nu när jag har tid)
Tänker att jag ska städa i mitt pysselskåp och köpa in små presenter till barnens adventskalender.
Tänker på hur det är och hur allt blev och på mig själv mitt i alltihop.

Ja, tänka är ju i princip det enda jag gör nuförtiden.
Jag går upp och sätter mig framför brasan istället. Lite hurvig.

så var det gjort!

bild lånad från Wikipedia

I morse kl 7 anlände jag och mamma till sjukan. Jag hade ställt in mig på en längre väntan och laddat med böcker i väskan. I incheckningen fick jag till min förvåning höra att jag var först i kön. Sagt och gjort. Fick byta om till sjukhusmundering och sedan träffa läkaren som återigen gick igenom operationen muntligt. Sa adjö till mamma och fick nål i handen ( som är obehagligt värre tycker jag) Klockan åtta låg jag i operationssalen och sömnmedicinen började rinna ner i mina ådror. Det var verkligen som på film, overkligt. Här ligger jag, helt frisk och kry och ska OPERERAS!

-Tänk på något fint så kanske du drömmer om det, sa narkossköterskan och jag tänkte på alla snälla människor som var runt mig och skulle fixa mina stämband och sen, sen minns jag inget mer.

Vaknade upp halv tio och hade inte ont. Läkaren berättade att operationen gått helt perfekt, att cystan var borta och att jag nu ordineras röstvila i en vecka och blir sjukskriven i två.

Såhär efter några timmars tystnad känns livet som stum lite som att befinna sig i en bubbla. Att leva bland andra, men leva för sig själv, i sig själv.

Oturligt nog råkade Molly putta omkull en tung pall på min fot för en stund sen. Det gjorde så ont att det trillade tysta tårar. Men skrek. Nej, det gjorde jag inte!

( Ont?- det känns ungefär som när man har ont i halsen, lite sårigt/raspigt. Men äta och dricka är inget problem, matstrupen är intakt. Lite skör och trött. Men glad och tacksam)

Söndag med mycket på agendan. Teater/drama-kurs för barn samt allt annat man behöver fixa innan veckan börjar om igen.

På torsdag ser jag "Måsen" i Norrbottensteaterns hyllade version. Det blir toppen. Biljetter finns att köpa på ticnet.se och föreställningen ges på Christinasalen kl 19.00

Annars är det mkt jobb i veckan, mkt som ska styras upp innan sjukskrivningen som tar sin början med operation nästa onsdag. Sen väntar några dagar utan kommunikation via rösten.

Uppdaterar lite märker jag-facebook tar över för tillfället :)