Melissa

Såhär dag 4 i tystnadens tecken var det dags för Melissa Horn konsert på Studio Acusticum.
Vad ska man säga när hela huvudet är fullt av ord?

Jag blir lite 16-17 igen när jag lyssnar på henne. På ett bra sätt. Och fin var hon. Långt brunt hår och vacker stämma. Låtarna lät som dom gör på skivan och det gjorde inget. Jag blev inte uttråkad ( vilket jag har lätt för att bli) Kanske för att texterna får mig att associera till känslofyllda situationer i livet. Då får man liksom fullt upp.

Tänker att jag nog gärna skulle lägga pussel och lyssna mer på sista skivan.
Tänker på att jag kanske skulle ta tag i mitt skrivandet på allvar ( speciellt nu när jag har tid)
Tänker att jag ska städa i mitt pysselskåp och köpa in små presenter till barnens adventskalender.
Tänker på hur det är och hur allt blev och på mig själv mitt i alltihop.

Ja, tänka är ju i princip det enda jag gör nuförtiden.
Jag går upp och sätter mig framför brasan istället. Lite hurvig.