herr och fru

Jag pratade med Molly om Teater Viljas föreställning som hon med stort intresse följde under deras repetioner för någon helg sedan, när hon spontant säger " Jag tycker att Eleonor är väldigt duktig för hon är så noga med detaljerna, det får inte vara ett steg för mycket på scenen"

Idag lekte tjejerna med utklädningskläderna. Här som herr och fru.

check!

Helgen slutade i lycka, då uppsatsen fick klartecken på opponeringen. Även om jag förstod att det skulle gå vägen redan innan så var det ändå nervöst. Nu återstår lite fix och tricks som att rätta stavfel och formalia till att namnge skapelsen, vilket jag hoppas klara av under morgondagen. Efter det väntar én veckas lov med barnen, där förberedelser inför den kommande flytten kommer att ske. Vi tänker sälja leksaker och glas och annat fint som vi inte ska behålla på Loppisen i badhusparken på lördag. Kom och fynda :)

Idag fick jag också tillfälle att tacka AF, då jag beviljades flyttbidrag. Hurra! Vi har även ställt Majken i kö till förskolan och mailar med skolor i aspudden för Mollys del. Sen får vi väl se om det blir där vi hamnar. Just nu hoppas vi det iallafall. Håller tummarna för att det bara är vi som vill betala för den gamla skrotiga, men charmiga, 4an på Asuddens höjder. Första juli byter huset i Piteå ägare, så det är verkligen dags att hitta nåt nytt!

tålamod som tryter

Det har gått bra att vara ensam mamma under våren. Tråkigt och ensamt, men bra. Därför blir jag lite tagen på sängen när jag nu brister totalt i tålamod och ork. När allt liksom håller på att falla på plats. Uppsatsen snart klar, huset sålt, nytt arbetet kirrat och bara flytt och lägenhetsinköp mm kvar på listan av åtgärder. Jag fräser och morrar och känner mig oändligt trött. Tycker att jag är en urusel morsa som inte kan möta barnens känslor så pedagogiskt som jag vill. Det var på något sätt mycket enklare med barnuppfostran innan man fick barn. När äldsta vägrar röra sig framåt på stan ( och vill att jag ska bära henne) eller när den yngre ropar var femte minut klockan halv fem på morgonen och jag måste springa upp till henne så att inte storan också vaknar. Då bubblar och kokar det samtidigt som en stora tröttheten kramar om vare ben i kroppen. Ilska och orkeslöshet på samma gång.

För hela familjen har våren inneburit en resa i sig. Nu när vi står på startbanan och väntar på att lyfta antar jag att vi alla drabbats av resfeber. Hoppas bara att vi landar tryggt och bra!

har jag sagt att vi har en treåring

Kanske är det ingen treårstrots, bara det lidströmska/nyman-anderssonska blodet som flyter i barnets ådror. Ett hett temperament och ett minimalt tålamod blandas med en fantastisk charm och kärleksfulla kramar. Älskade unge!

varning: utförsäljning pågår!

Om jag har lovat er ngt från huset, säg till, för nu rensas det friskt. Vi kommer att sälja de flesta möbler vi har, förutom secondhandgobitar som vi inte kan skiljas från. Känner jag er rätt så är det dom som är mest attraktiva :)

På blocket hittar ni resultatet av första omgången. Två billybokhyllor i björk, ett vitt utematbord ( som jag inte vill skiljas från men måste, ryms absolut inte på en lägenhetsbalkong), solstolar från ikea, en utebadrutchkana mm. Om nån helg tänkte vi gästa badhusparken för att sälja leksaker och småprylar. Resten av grejset får gå till Repris eller Kupan, vilket känns helt naturligt då det mesta vi har samlat på oss kommer därifrån! Det börjar som smått sjunka in nu, att vi faktiskt ska flytta....

vägskäl

Fick besked att uppsatsen är klar för opponering idag.....hurra!!! Det känns ungefär som att vinden har vänt och allting ordnar sig till det bästa. I söndags blev det klart med försäljningen och nu bara väntar vi på att hitta den rätta bostaden i storstan. Första juli bor vi officiellt någon annanstans! Peppar peppar, känns nästan farligt att ropa hej innan allt är klart. Men hellre glädjas i förväg än oroas på vägen dit.

Tack! Tack! Tack!

Helgen

Sitter och väntar på respons från min uppsatshandledare. Det är inte lång tid kvar nu, 9 dagar! Som grädde på moset åker jag bort to-sön för att hälsa på gävle högskola, västerbergs folkhögskola samt Stockholm. Tror att det kommer att bli skönt med lite omväxling i vardagen. Jag hoppas verkligen att allting snart börjar falla på plats. Framtiden. Fram tills dess försöker jag njuta av nuet.

Ha en fin helg!

som jag skriver

jag gör nästan inget annat än tänka och skriva. Tänka och skriva. Och tänka lite till. Har fullt ös i hjärnan och det hjälper mig att inte fokusera så mycket på det faktum att jag inte vet var vi ska bo, var jag ska jobba eller var barnen ska börja förskola och skola. Skit i sånna bagateller, bara uppsatsen blir klar! -är mitt motto.

Hur sjukt det nu än kan låta....

moster Mia

en påsk utan påskägg

Minsann. Har inlett en ny period av hälsosam omvårdnad av mig själv och utesluter därför godis ur mitt liv. Iallafall tillfälligt. Egentligen så älskar jag ju påsken, i den bemärkelse att man "får" äta massor av godis, men nu är det baske mig vara nog av den varan.

För övrigt tillbringar jag den mesta vakna tiden med datorn och studentlitteratur. Så kan man också göra under påskledigheten. Tack och lov är jag kärleksfullt uppbackad av min darling som är hemma!

Och vi har inte sålt huset. Säg till om du är intresserad :)

huvudvärk och huvudbry

Det är upp och ner, det här med att vara mitt emellan flytt och jobb och kommande vardag. Idag är det ner. Igår var det upp. Värst är ensamheten. Att inte tillhöra. Utanförskapet handlar om boende, jobb och relation. Att inte vara nära eller kunna odla och ge näring till sina relationer. Så vi lever på sparlåga, hankar oss fram och för det mesta så lunkar det på i vardagstakt. Men det sliter. Och med bultande huvudvärk och onda bihålor blir man ingen rolig mamma. Inte heller en särskilt tålamodig uppsatsskrivare. Ni ser. Vi tar och glömmer det här inlägget och kanske hela den här våren, med några undantag. Och retar man sig på att jag klagar så håller jag med. Allt är vårt eget fel. Men efter regn kommer solsken. Och det är iallafall inte tråkigt. Och alla lever och är friska, tack och lov!!!

nya tider

Trots dagens snöfall känns det att det är vår i luften. Jag går omkring i gummistövlar och varvar vinterjackan med tunnare varianten från monki. Går och går föresten, jag sitter mest på rumpan och jobbar på sittfläsket. Uppsatsen börjar kanske ta lite form, även om det känns som att det är supermycket kvar och knappt om tid. Mest frustrerande är att tampas med självförtroendet som sviker mig var och varannan dag. Som tur är vägrar jag lyssna längre stunder på geupp-tankarna som hälsar på. Blir det klart så blir det klart och jag gör så gott jag kan. Och jag har tagit fram cykeln! Ve dig bilen! Städar gör jag också. Imorgon har vi visning av finhuset igen. Hoppas att huset får glada ägare, att det fylls med skratt och prat och längtandrömmar. Och gärna musik och mat och färg! Positiva minnen och människor. Vi gick från tomtegränd till backevägen och nu vidare till.....? Det drar ihop sig, snart snart hoppas jag att jag vet vad vår nya adress blir. Tillsvidare glädjs jag åt våren, åt påskäggen, åt tulpanerna, åt mannen som jag har kär, åt springskorna och pulsklockan, åt att ha tak över huvudet och framförallt över Molly och Majken!

Molly 6 år!!!

Imorgon fyller världens finaste Molly 6 år. Det går inte att beskriva hur värdefull och älskad hon är och hur hon ständigt förgyller våra liv.

Kärlek!!!

nu och så vidare

Vi har precis landat i Piteå igen efter två veckor i Västertorp hos Johannes. Vi har lekt i lekparker, umgåtts och myst med varandra. Men vardagen kallar och väl hemma känns det ändå ganska skönt att komma igång med det vanliga igen. Förskola, uppsatsskrivning, söka jobb, städa, tvätta, laga mat osv.

På husfronten inget nytt. Vi har intresserade, men de ska sälja sina hus först. Vi får se vem som är snabbast, dom eller vi!

....

Det rullar på här hemma. Vi är inne på tredje veckan utan den efterlängtade fadern/maken och räknar timmarna innan det är onsdag och dags att träffas igen. Det drar även ihop sig för visning av huset igen och min uppsats ska skrivas och för det måste man skriva....

Det uppdateras med andra ord inte så flitigt här....

en dag ett ögonblick i sänder

Livet kan upphöra oerhört snabbt. Från en sekund till en annan. Idag skickar jag tankar till dom som, precis som jag och mina syskon, mist sin pappa alldeles för tidigt.

hett tips: det blir en bra dag!

Det började redan igår. Jag fick besked från a-kassan att jag nu kommer att få ersättning. Tjohoo, det brukar och har varit en lång historia. Sen fortsatte det med god middag hos kära Cilla och kvällsmys med barnen och Mia till Bröderna Lejonhjära och popcorn. Idag ser ut att bli ännu bättre. Det är äntligen varmt ute och solen skiner redan! Barnen och jag ska ut på isen och träffa mamma som jobbar där idag med PiteUnika och gänget, på en familjedag. Ikväll sover jag vaggad av bubblor och vänner ensam i sängen, då barnen ska till farmor och farfar. Vilket alltså betyder SOVMORGON :)

Jag behöver det här. Och jag är innerligt tacksam. Tack!

inte så nöjd

...med lönebeskedet den här månaden. Det är svettigt att vara ( visstids)ensamstående tvåbarnsmamma och halvstidsarbetslös, speciellt då det tar extremt lååååång tid att få akasse-ersättning. Nästa vecka blir jag dessutom helt arbetslös.

Fånga dagen....

för sommaren

kändes som att jag behövde en kjol, så det fick bli den här från indiska. Längtar tills bara ben och linnesäsongen börjar!

dagens studiekänsla

Att studera på högskolan har varit en upptäcktsfärd i okända länder. Å va roligt och spännande och läskigt! Fullt med sånt som man inte har någon aning om och sånt man absolut vill veta mer om. Idag har jag pratat med min handledare kring uppsatsen som jag håller på mig. Det är ett något ångestladdat arbete, men samtidigt ett kreativt skapande i verbal form som jag längtar efter. Underbart att få lära sig nytt och att se livet ur en annan synvinkel. Varför pluggade jag inte mer? Tänk så mycket jag inte kan som jag skulle kunna ha användning för i mitt arbete.

Som tur är så kan jag ju plugga lite resten av livet om jag vill....

Fråga mig imorgon igen, då vill jag kanske aldrig mer se åt högre studier. Det är inte bara en upptäcktsresa, även en berg och dalbana!