I söndags sprang vi en långtur jag, Mari, Kurt och Angela. I strålande sol och frisk klar luft tog vi oss runt och njöt av den fantastiska utsikten. Är det någonsin så vackert ute som på hösten?
I morse revolterade jag mot mig själv och sprang utan musik. Det kändes bra. Konstigt men bra och tankarna jag brukar tänka fanns ju kvar. Är innerligt glad över min fina klädutrustning som nu möjliggör turer ute fast det är lite kallare och för mig fram utan att jag känner mig klumpig eller för varm. Jag känner mig stark i kroppen och någorlunda balanserad inuti. Allt det fina ute gör att jag bara längtar efter att åka norrut och besöka en fjälltopp eller två innan alla löv faller och vi går in i det gråa. Längtar efter ännu mer sköna vyer. Det får bli nästa höst- lovar jag mig själv.
Snart väntar ytterligare en helg i gävle. Ska bli kul att åka tåg :)
tisdag, september 28, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tyvärr håller det nog på att bli grått här väldigt snart! Men om ni kan tänka er att ta er upp på en fjälltopp nära Kiruna så är ni jäkligt välkomna till oss. Nu finns det plats för en och flera att sova över! Majken får sova med valfri katt, tyvärr ingen kattunge ;)
Jonas har jour kommande helg, men nästkommande?!
ska kolla kalendern, tror att det är kråktjockt med alla dessa studier som jag ska ta mig igenom ;) Varför gör jag detta mot mig själv? :) Vi hör av oss! Katter och fjälltoppar låter som guld och gröna ( gula/orange/röda) skogar!
Skicka en kommentar